
Teet avger en doft som säger mig att det lagrats i ganska hög luktfuktighet. Vilket visar sig i en något källarlik doft. Färgen är även relativt mörk för att vara från 2000. Disken (som i diskus) är medelhårt pressad vilket är ett klart plus. Jag har aldrig förstått meningen med att pressa ihop te till ett stycke bly. Det blir ju bara kross av alltihop.
Bryggningskärl: 100 mL zishakanna
Vattentemperatur: 95 grader celcius
Metod: Gong-fu med en sköljning

Konsistens är lätt till medeltjock. Fin ljusröd färg. Tydliga inslag av trä vilket jag anser vara huvudinslaget, samt en trevlig sötma. Därefter följer en trevlig torrhet som övergår i en fruktig syrlighet som känns i käkregionen. Bryggbarheten är mycket god och det går att brygga cirka 15 gånger.

Detta te är trevlig att ha att göra med och helt klart värt pengarna; cirka 100 kr hektot. Men inte så mycket mer spännande än så. Sen behöver inte allt te vara fantastiskt, ibland så räcker trevligt nog så väl. Det fungerar även mycket bra i samband med måltid då det kan underlätta matsmältning. Efter att ha provat några mer torrlagrade sheng så måste jag säga att detta är lite väl fuktlagrat för min smak. Det saknar samma kraft och fruktighet som mer torrlagrade. För mig som konsument så känns det av princip lite halvkul att köpa något som är så uppenbart plagierat, dvs omslaget, och utan att känna till några väsentliga detaljer som skörderegion, producent osv. Men så länge priset är förmånligt och man får smaka teet i förväg så har man lite att förlora.
Snart kommer det inlägg om fler gröna puerh, bland annat ett mer torrlagrat. Håll till godo!
2 kommentarer:
Inköpt på ItMfT?
Ja precis. Det finns till och med på hemsidan om jag inte minns fel.
Skicka en kommentar