söndag 12 oktober 2008

Två darjeeling och ett besök på Chaikhana

För några veckor sedan var jag på tejakt på Chaikhana. Jag hade hört mycket bra om dem tidigare så det var spännande att se vad de hade att erbjuda. Jag hade tjuvkikat på deras webshop och i förväg bestämt mig för två darjeeling. De var inte billiga direkt, så jag köpte endast 20g av varje. Kvinnan med kinaskjortan i kassan såg något frågande på mig när jag ville ha 20g av varje, men hon gick med på det. Jag fick det jag ville ha, minus en liten detalj. Jag fick ett second flush när jag bad om ett first flush, vilket jag inte upptäckte förrän jag kom hem. Men de kostade lika mycket i alla fall. För att kort sammanfatta min uppfattning om Chaikhana innan terecensionen: Ett trevligt ställe med ett välsorterat utbud av teer av hög kvalité, med specialisering på indiska teer. Dock något snobbig, exklusiv atmosfär där jag inte riktigt kände mig hemma. Man erbjuds inte heller att smaka teerna man köper(inte ens om man köper de dyra). Dessutom kan jag inte förstå hur de vågar förvara dyra teer i samma rum som de serverar stekt brittisk te-mat.

Darjeeling Makaibari estate SFTGFOP first flush ekologisk

Mellanfyllig kropp med lätt sötma. En påtaglig, intressant kryddighet som avslöjas redan av de torra bladen. Jag antar att det är denna kryddighet som av många darjeelingälskare kallas för muscatel. Trevliga inslag av bär som hallon, svartvinbär och björnbär. Lång, halvbitter avslutning.





Darjeeling Castleton estate SFTGFOP second flush

Över lag kan jag säga att denna Castleton är en något subtilare, lättare version av ovanstående darjeeling. Mer krispad och ljus, även något mer torr. En ljus,elegant muscatelton. Eventuellt något mer inslag av knoppar och oxidationen förefaller vara något längre gången än hos makaibari:n.






Jag är inte speciellt förfaren i darjeeling-världen, men jag anser mig ha ett visst hum om tekvalité. Jag var ganska nöjd med båda dessa darjeeling. Dock föredrog jag Makaibari denna gång då den var fylligare, sötare med mer kryddig muscatel samt ekologisk. Castleton ligger dock inte under med mycket. Trots att det var en second flush, uppfattade jag Castleton som ljusare och lättare överlag. Jag har fått för mig att second flush ska vara fylligare, rikare än first flush. Så kanske skulle jag gilla makaibaris motsvarande second flush..hm.

Dessa teer är ganska dyra, båda med ett pris på 298 kr per hekto. Alltså ingenting man kastar i sig lättvindigt. Som tur är dessa teer utmärkta att gong-fu brygga. Jag skulle nog inte våga slänga ner några teskedar av denna i en brittisk kanna och hoppas på det bästa. Det nöjet får rikare personer än jag ägna sig åt. De går att brygga cirka 6 gånger med helt ok resultat vilket är ett plus. En annan stor fördel med högklassiga darjeeling är att de förefaller saknar motsvarighet i tevärlden. Muscateltonerna samt bärigheten är mycket trevliga och troligtvis rätt unika egenskaper. De lyckas förena fina egenskaper från både svarta teer och fruktiga oolong.
Jag kommer troligtvis att införskaffa mer i framtiden när jag känner att plånboken tillåter.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag slogs av likheten mellan detta Castleton och det lagrade Tie Guan Yin jag köpte på In the Mood for Tea för ett tag sedan. Jag snackar rejält smakmässigt släktskap.

Om du druckit det TGY, någon åsikt om det?

Jag tycker du ska testa att brygga något av teerna i en större kanna också, det går faktiskt att göra med mer känsla än att "slänga ner några teskedar i en brittisk kanna".

Antonio Dahlin sa...

Hm, jag har druckit något av itmft's tie guanyin, men inte var det lagrat. Hur var det förresten? Vad kostade det och har dom kvar det tror du?

Har du nåt tips på att brygga optimalt på brittiskt vis?

Anonym sa...

Jag minns inte vad det kostade. Det togs fram när jag sade att jag gillade Dancong Yu Lan men ville ha något annorlunda. Jag köpte det oprovat och nu är det ett tag sedan jag drack det, men det är gott och det smakar ... ja, väldigt likt Castleton 2nd flush. :)

De har det säkert kvar.

Optimalt på brittiskt vis? Nädu, det går jag inte på. Man får prova sig fram till en egen känsla och preferenser beroende på te tycker jag, precis som med gaiwan.

Med det sagt, jag tycker om att brygga darjeeling fritt i kannan, 95 grader sådär och började efter ett tips jag fick ta mer blad och kortare tid. Det vill säga rågade teskedar och kanske två fyrtifem.

Men det beror även där på sort.

Det är ju aldrig samma experimenterande som med gong fu-bryggning, jag strävar snarare efter en jämnhet som lyfter fram teets särskilda karaktär. Då kan enkelhet gå före och stadiga tre minuter och ett assam summer tips i insatsfilter vara det bästa, men slarvar jag med det sabbar det teet, så det betyder inte att fingerspitzgefühl försvinner med en sådan metod.